En helt vanlig tisdag. 

Jobb och träning står på schemat idag. Och kanske prat med mitt ögongodis på gymmet, om han är där idag. Jag är stolt över mig själv för att jag tagit initiativ till att prata. Det handlar inte om någon lägre pratstund, men vi har pratat några gånger i alla fall. Nu är det dags att jag tar steget vidare.. En fråga om att träffas… Det gör volter i magen när jag tänker på detta, att fråga honom rakt ut om han vill ta en kaffe. Men för att det ska hända grejer så ska jag se till att det gör just det. 

Det är att vinna eller försvinna som gäller. Och det är bara att ta steget.. Det är ju egentligen inget farligt alls. Världen går inte under om han skulle tacka nej. Så pepp till mig att det går bra!!! 

Vad tycker ni?!

Var i några skobutiker och hittade inga, INGA skor att ha nu när det börjar bli vår. Tycker skomodet har stått och stampat på samma modeller nu i flera år. Var inne i en skobutik och frågade kvinnan som jobbade där vad hon tyckte, och ja, hon höll med. Så jag fick den briljanta idén att gå lite outside the Box och köpa ett par som jag inte skulle köpt annars. Och ja… Det blev dessa. 

Ett par gubbarskor.. Inte min stil kanske, men nu måste jag gå lite nya vägar då det gäller stil och kläder. För stilen har jag tappat. För nu är det så märkliga kläder ute i handeln. Prövade en snygg tröja men då var den så vid så armhålorna hamnade i midjan så formmässigt såg jag ut som en tegelsten… Eller så är det superkorta tröjor så jag visar magen och det kan jag minsann inte gå och göra. 

Men vad tycker ni om skorna då?? 

(Har lite smått dåligt samvete för köpet MEN till mitt försvar så fyllde jag faktiskt 35år i lördags och om jag ska få några presenter så får jag fixa det själv..)

Marskatt..

Och det blev Mars månad. Gårdagen var verkligen i vårens tecken tills Moder natur gav oss fingret och snöslask igen. 

Hade tänkt träna igår men var tröttare än tröttast. Förmodligen inventering, personal som ska sluta och stort tryck från huvudkontoret som gav mig riktigt dålig mage i söndags och matthet igår. Jag ska sluta engagera mig så mycket med jobbet och ta det lugnt. Men jag är tacksam för jag lyssnar på kroppen. Behöver den vila så får den det. 

Och snart är jag ett år äldre. Ett år klokare och det är mer och mer som jag förstår nu av livet. Jag har blivit så mycket lugnare. Men det är förmodligen för att jag inser att mitt liv är just nu och inte vad jag skulle ha varit. Och det är jäkligt häftigt hur mycket framåt jag går. 

Jag har förlikat mig med tanken att jag inte kommer få några barn och vet ni vad?! Det är faktiskt helt okej att inte få barn om inte mer att det är rent av väldigt skönt! Jag vet att jag ska träffa min själs frände, den man jag ska gifta mig med, men istället för att sukta efter honom så njuter jag av mitt liv just nu. Och även om det är lugnt och stilla, så är det fantastiskt!!!

❤️❤️❤️