Livskvalitet!

Ibland får jag VERKLIGEN sparka mig själv i baken så att jag tar mig för saker. Har varit grymt duktig att träna, meditera och att sen göra ingenting dessa veckor jag haft semester. Men idag var det dags när solen lyste, att ta med mig fika, cykla iväg någonstans till ett mysigt ställe för att njuta av livet.  

 Det var ju fantastiskt skönt att bara vara där med mig själv, dricka kaffe och låta vinden leka med mitt hår. Så jag hoppas det blir mer fint väder så jag kan fika och njuta där några i några dagar till innan jag börjar jobba! 

Underbart!

6 månader senare

Igår fick jag ett meddelande från träningskillen som jag första gången träffade och han satt på andra sidan soffan, som när vi skulle träffas andra gången messade mig alldeles för sent så det blev ingen träff, för att efter tre månad eller så bli en fika, som kändes väldigt konstig. Den fikan var för ett halvår sen. 

Igår messade han och frågade om jag ville ta en filmkväll, en riktig filmkväll där vi myser sisådär…

Vaddå myser sisådär?! Och ett halvår senare?! Så jag tackade nej. Kände att det är nog nu med män som hör av sig en massa månader senare och tror de får en chans till. 

Och det kändes SÅ skönt!

Oväntad söndag

Det var fint väder igår. Solen sken och jag satt ute på min altan i cirka 30 minuter. Hade först tänkt ta med mig kaffe och fika ute i skogen för att njuta, men det blev inte så. Kroppen ville inte det och det är bäst att lyssna på den. 

Värsta migränanfallet kom och sängliggandes blev jag. Försökte äta men mådde grymt illa, vilket jag aldrig brukar göra i samband med migrän. Försökte borsta mina tänder sen när klockan var 21 efter jag försökt titta lite på tv men knappt att det gick då jag mådde grymt illa När jag stod upp. Under natten hade jag min lilla vän hos mig hela tiden. Hon låg nära och tröstade! De där djuren vet verkligen när du mår dåligt. 

Idag skiner solen ytterligare. Jag mår bättre men fortsätter lyssna på kroppen, så någon träning blir det inte tal om. Har promenerat till affären i linne och shorts. Huden är bländande vit, inget spår av sommarsol som fastnat på mig och jag bryr mig faktiskt inte. Att vara brun är ju snyggt och fräscht, och jag kan bli det om jag lägger mig i solen, men jag finner ingen ro till att göra det. 

Men nu, kaffe och digestivekex på altanen och låter solen lysa en liten stund på den bleka huden. 

Livet är underbart ändå!